Stora kvinnor och sex

Vi har alla en krets av vänner som kan övertala oss att göra saker som ligger djupt i våra hjärtan, vi vet att det är utomordentligt dåliga idéer, men vid den tidpunkten verkar de vara helt vettiga. Jag var förnuftets röst för vår. Om jag College Girl Analsex *bra* på att vara förnuftets röst, eller få mina två idiotvänner att faktiskt lyssna på mig, skulle jag inte berätta den här historien.

Vi hade tillbringat större delen av våra vuxna liv som vänner. Vi var i samma ålder, våra barn hade gått i samma skolor, vi bodde mer eller mindre i samma stadsdel och umgicks i samma kretsar. En efter en skilde vi oss eller separerade från våra män ungefär samtidigt. Detta var också ungefär samtidigt som våra barn lämnade bon.

Så där var vi och uppfann oss själva igen. Laurie fick sin fastighetsmäklarlicens, Marie hittade en plats som hjälpte till att driva en lokal kongressledamots kontor och jag gick tillbaka till Human Affairs. Gymmet ersatte PTA-möten, neddragning av våra hem stod i centrum och onlinedejting ersatte att göra familjemiddagar.

Om det låter tråkigt och du vill sluta läsa nu, klandrar jag dig inte. Den bästa delen av datumen var att prova nya saker på menyn. Sammantaget var konsensus att sexet inte var bättre än våra minnen av våra X.

Livet hade hamnat i en återvändsgränd för oss alla, och när vi äntligen satte oss ner tillsammans och mötte fakta ville ingen av oss bara ge upp. Vi gjorde alla det bästa av hur vi såg ut för världen, vi hade fortfarande våra sexluster och när vi började dela var det uppenbart att vi alla hade en ganska dålig fantasi. Hett sex. Smutsigt, svettigt sex. Dunkande, farligt och hisnande sex.

Men Laurie var den som tog risker. Stora risker.

Hon dejtade några gifta män (och fann att det var en återvändsgränd). Sedan bestämde hon sig för att hon ville prova att svänga. Marie och jag gjorde vårt bästa för att tala förnuft i henne, men hon fortsatte att trycka på kuvertet tills hon hittade ett gift par som var värda sin tid.

Det tog tre glas chardonnay (i oss alla) innan hon hällde ut bönorna till Marie och mig.Laurie hade träffat ett par och de verkade alla *klicka* men hon ville att vi skulle backa upp henne för deras första möte. Först ville jag inte ha något med den här röran att göra men Maries nyfikenhet strålade tydligt från det ögonblick som Laurie bad om vår hjälp.

Allt vi behövde göra var att "vara där" om det skulle bli konstigt. Om det blev konstigt, skulle vi vara de som ringde räddningstelefonsamtalet som gjorde att hon kunde lämna graciöst. Eftersom det uppenbarligen skulle hända och jag inte ville att Marie skulle gå ensam, grott jag.

Spola fram några, till en krispig höstdag precis innan lunch. Himlen var klarblå och allt var rätt med världen. Marie och jag kom supertidigt och tog ett hörnbord på ett kafé där vi kunde se allt och alla (inklusive badrummen och bakdörren) inomhus, samt alla som parkerade utanför. Ungefär tio minuter före 'dejten' dök paret upp.

Jag såg dem först, gå ut ur en ny, vit fyrdörrars BMW parkerad ungefär tre eller fyra platser nerför gatan.

De var i vår ålder, proffs. De var båda långa och skötte sig. Deras kostymer hängde som om de hade tagit en paus från en katalogfotografering. Jag ska erkänna att jag var något lättad över normaliteten jag såg, men när jag tittade på Marie var hon helt fokuserad. Ohälsosamt, nästan.

Jag dubbade dem då och där som Mister och Missus Beamer. Han hade tjockt, distingerat grått hår och jag slog mig mentalt på att jag var en advokat av någon typ (visar sig att han var det). Hennes kortklippta koppardo var från flaskan, men det var slående utan att vara klibbigt. Jag kunde inte ignorera hennes ringar. De såg verkligen ut som ett förmöget förortspar som precis träffades för lunch, kanske slutförde scheman för vilka välgörenhetsevenemang de var tvungna att delta i.

Jag skulle viska något lika kattigt i Maries öra, men hon var fortfarande fokuserad på Mister. En glödlampa tändes. "Du har precis blivit kär!"

Marie rodnade och visste att hon hade blivit slagen. "Shh!"

"Varför. De kan inte höra oss, ingen uppmärksammar oss.Wow, så det är det som tänder dig?" Jag ville ha kul med det här.

"Hej, säg att han inte är het." Hon slingrade sig i sätet och ett snett leende spred sig.

"Han är ett paketerbjudande. Om du vill ha honom, du måste ta henne. Jag visste inte att det intresserade dig."

Min vän var tyst ett ögonblick. "Har du aldrig undrat?"

Jag tittade på Mrs Beamer igen. "Visst. Med rätt kvinna, varför inte?

*

Vi såg konversationen varmt, vi såg paret diskret glida papper över bordet (Laurie hade insisterat på attesterade STD-testresultat direkt) och hon gav tillbaka gesten. Om du visste vad du skulle leta efter, fanns det dussintals andra tecken på att alla vid det bordet flirtade. De godkände verkligen Laurie -- en 5'7"-aktig smal brunett med kortklippt lockigt hår som antyder gråa, gröna ögon och en förkärlek för att klä sig på ett sätt som fick män att le även om hon inte hade kurvor.

Affären var att det här "datumet" bara skulle vara i 30 minuter, sedan tänkte Laurie ursäkta sig hur det än gick. Jag blev sur runt 45 minuter, eftersom det bara var så mycket vardagligt skitsnack Marie och jag kunde återhämta mig.

Jag föreslog att vi skulle få igång bollen och sms:a något till Laurie som skulle låta henne fly. Marie ville fortsätta titta och efter fem minuters meningslöst tjafs skickade jag ett enkelt "?"

Vi såg vår vän gräva fram sin telefon, säga något till sina nya vänner och svara. "Ni två, fortsätt, jag är ok. Verkligen. Ringer när jag är klar".

Min inre röst skrek 'nej. dålig idé!' och Maries förälskelse gjorde henne värdelös, men dagen rann vidare. Efter en timme reste vi oss och gled förbi dem. Jag fick ögonkontakt med Laurie en kort stund, och den banala Stora kvinnor och sex "blinkande ögon" var en underdrift.

*

Det var någonstans vid middagstid när jag fick ett nytt sms från Laurie. "Hatar att vara en drama queen, men kan ni två komma över ikväll. Jag måste prata".

Hur mycket jag än var tvungen att göra var detta för bra för att föra vidare. Jag skulle kunna blåsa av gymmet ikväll.

*.

Marie körde upp en minut efter att jag gjorde det.Laurie hade redan flaskan öppen.

"Vad gör ni två på söndag kväll?" Här går vi, tänkte jag -- jag ska få min första inbjudan till en orgie. Mitt uttryck förrådde mig och Laurie började skratta.

"Nej nej. jag måste jobba i helgen, och de förstår men de vill träffa mig söndag kväll. Eftersom jag är ledig på måndag."

Maries överivrig-att-behaga streak piggnade upp till ytan: "Jag lyfter på måndag!"

Jag gick hem och gnällde den natten. Nu ska jag erkänna att jag är avundsjuk. På den tiden hade jag bara de värsta tankarna och kunde inte ignorera dem, skickade ett mail till min assistent. Jag tog måndagen som en personlig dag.

Säkra före det osäkra.

*

Klockan var runt 23 på lördagskvällen när min telefon ringde. Jag svarar normalt aldrig på nummer som jag inte känner igen, men av någon anledning klickade jag på den gröna knappen.

En mansröst, fin och låg. "Hej, Cathy. Glad Halloween. Vet du vem det här är?"

Jag ska spela, tänkte jag för mig själv. "Ingen aning. Är det inte en dag tidigt att spela Mischief Night-spel?"

"Du är häftig. Laurie sa att du var det." Mitt hjärta stannade. Nåväl, det kändes så.

"Åh, vi vet att du och Marie var där -- även om Laurie inte hade berättat det för oss efteråt. Ni två var för svåra att missa. Det här är Mister Beamer" Fuck. Det här var besvärligt och jag var inte i stånd att hjälpa. Jag lät flera sekunder gå, tills tystnaden nästan var förkrossande.

"Så vad kan jag göra för dig?"

"Låt oss prata om dig. Laurie är först i kön, men utifrån vad hon berättade tror vi att vi skulle vilja spendera lite tid med dig också."

De hade inte ens varit med min vän ännu, och de slog på mig. Tusentals tankar och svar for genom mitt huvud, men allt mina läppar kunde göra var att fråga "Du jobbar så här snabbt hela tiden?"

"När vi har turen att träffa någon som din vän och chansen att träffa hennes vänner, skulle ingen vid sitt Snes Sex Game sinne tveka. Dessutom kan Laurie vara väldigt uppriktig."

Jag skulle döda den där lösa kärringen för att hon sög in mig i hennes dejtingspel, men ju mer den här killen pratade desto mer ville jag lyssna. Dessutom var det lördagskväll och jag hade uppenbarligen inget bättre att göra. Jag ville låta cool, lugn och sansad när jag svarade "Fortsätt".

Han pratade och jag lyssnade mest. För det mesta. De kommande nittio minuterna, kanske lite mer. Hans röst kom till mig och efter cirka 30 minuter, när han började förvandla samtalet till min biktstol, fick jag en känsla av att Mrs Beamer lyssnade.

Jag hade inget emot det. Jag svarade på hans frågor. Om de saker jag har gjort och de saker jag ville göra, samt de saker jag inte trodde att jag skulle kunna göra inom överskådlig framtid. Jag gav mig själv tillåtelse att låta mina händer vandra medan han förde samtalet från en Q&A till en verbal titt på min möjliga framtid. Jag visste att de visste vad jag gjorde, och ärligt talat älskade jag att ha dem som publik, även om det bara var att höra mig.

*

Jag diskuterade att berätta för Marie om det där sena samtalet och tekniskt sett mitt svek mot Laurie, men jag tänkte att det kunde vänta. Så småningom skulle allt komma ut i tvätten, men för idag tänkte jag låta det ligga.

*

Marie kom över runt 4. Laurie skulle vara klar med att visa hus vid 5 och sms:a oss när hon skulle ut. Vi skulle också få meddelanden från henne vid 20-tiden och midnatt.

Jag var klädd som om jag var redo att skynda mig till sjukhuset -- bara en Jag vill bränna fett, jeans instoppade i stövlar med min jacka och handväska vid ytterdörren. Marie klär sig alltid för mycket och kommer alltid att se ut som en liten flaskblond fotbollsmamma-i-klackat.

Vid femtiden fick vi ett sms: "Ok, here goes. Önska mig lycka till!" Jag tänkte på ungefär sex eller sju smarta svar men med en kall klump i halsen skrev jag bara "Var säker".

Marie och jag gick till en lokal thairestaurang för att slå tiden innan nästa samtal. Fortfarande orolig avstod jag men Marie tog två glas vin till middagen. Klockan var strax före 8 när vi fick nästa sms.

"Jag tror inte att jag vill spela längre. Kom och hämta mig". Det fanns en adress. Marie betalade räkningen medan jag fumlade med min telefon och tog fram en karta. Det var 15 minuter bort.

Jag körde som en galning, medan Marie fick panik. Hon tummade sin telefon ett dussin gånger och det var inte förrän vi körde upp till platsen som hon fick reda på att adressen var ett av hemmen som Laurie var ansvarig för att visa. Fastighetsskylten framför med hennes foto på hade också varit en bra ledtråd.

Jag gick snabbt och parkerade på uppfarten bakom Lauries Mercedes. Jag tog upp min burk med mace ur min handväska, lämnade den i bilen och mina nycklar i fickan ifall vi skulle behöva åka iväg i all hast. Hennes bilhuv var kall (jag tittade mycket på tv när jag var gift och lekte hemmafru). Ytterdörren var öppen.

Knulla.

Marie pratade bara en mil i minuten. Jag lade fingret över hennes läppar och sa "Var tyst. Vi vet inte vad som händer så bara. håll dig nära mig och säg ingenting. Ok?"

Marie fokuserade tillräckligt för att nicka och jag försökte dörren. Olåst.

Belysningen var tänd och huset iscensatt för potentiella köpare. Vi smet in och lämnade dörren sprucken. Om jag var smart hade jag precis backat och satt mig i min bil, ringt polisen och låtit dem ta itu med den här dumma skiten, men om Laurie hade varit en sån idiot att ha träffat folk hemma hos en kund för . Oavsett vad. då ville jag inte riskera att få henne sparken för vad vuxna medgivande gjorde.

Vägg till vägg matta. Jag kunde höra musik underifrån oss, i källaren. Jag har sett tillräckligt många skräckfilmer för att veta att vi inte var så splittrade. "Följ mig" viskade jag över min axel, och Marie taggade med med sin hand som Huskurer för oral trast hos vuxna om min axel medan jag försiktigt gick tillbaka till där jag trodde att jag skulle hitta källardörren.

Visst, det var på andra sidan köket. Jag kunde se ljus där nere.

"Laurie?" frågade jag, inte högt och försökte låta avslappnad.

"Här nere." Hennes röst var precis ovanför en viskning.

Jag gick ner några steg och satte mig på huk. Hon satt mitt i ett gillestuga som mestadels var tomt, förutom hennes stol. Hon befann sig i en pöl av belysning gjord av tre stående arbetsljus.

Mina instinkter slog in och höll knappt en våg av rädsla i schack. Nedför trappan gick jag, Marie vacklade bakom och när jag kom närmare min vän blev situationen mer overklig.

Laurie satt inte frivilligt i den stolen. Tejp runt hennes handleder fäste hennes armar mot stolens, med mer tejp runt hennes vrister så att bara tårna på hennes pumps rörde vid betonggolvet. Hennes hår och smink och kavaj var rufsig och hon hade en avlägsen blick som sa att hon hade druckit. Kraftigt. Jag tror.

Det var en satinhalsduk som hängde obekvämt runt hennes hals och det tog mig några sekunder att inse att den hade en ganska stor knut i sig. Knuten var färgad med läppstift.

Hennes telefon låg ovanpå hennes handväska, vid hennes sida på golvet men uppenbarligen utom räckhåll.

Vad.

De.

Knulla.

Det var då jag insåg vad Mr Beamers telefonsamtal handlade om lördagskvällen. Jag visste att om jag frågade Marie, skulle hon erkänna att hon fick ett liknande samtal i helgen.

Vi var alla klara. De kände till alla våra frustrationer och hade socialt konstruerat oss till att tappa magkänslan -- på ljudinspelning, utan tvekan.

Jag hade ingen kniv, jag visste att Marie inte hade Heather Vandeven Ass och jag höll på att gå och hämta en från köket när jag hörde den mjuka repan av en sko på betong.

Det var i mörkret. I hörnet. Mr Beamer stod där och tittade på oss, men jag kunde inte se hans ansikte. Jag önskar att jag kunde berätta att jag sa något passande trotsigt och smart, men det gjorde jag inte.

Jag var rädd. Bortom rädd. Värre när jag insåg att han bar en svart huva av något slag, varför jag inte kunde se det vita i hans ansikte.

Marie gnällde "Cathy, ser du" ungefär samtidigt som jag hörde skrap bakom mig.För mycket hände för snabbt vid den tidpunkten; Marie skrek och vände sig mot trappan, gestalten i mörkret sprang diagonalt och tacklade henne hårt.

En hand gled över min mun, haka och näsa och tryckte något klibbigt Intressanta sexfrågor min hud. Någon längre än mig. Jag har alltid hatat att vara kort.

Jag försökte bända och grävde bara ner fingrarna i läder. För mycket. Mer än vi pratade om. Mycket mer. Jag aspirerade vad som luktade engelsk lavendelhandtvål medan en annan arm cirklade runt min midja som en orm. Jag fick en glimt av svärtan av Mr Beamer som täckte en slingrande Marie när jag tog itu med mitt eget problem när jag försökte andas -- Mrs Beamer, jag är säker på det -- vilket fick mig ner till ett knä och stjärnorna vid kanten av min syn och tänkande "oh fan de lyssnade på allt jag sa varför pratar jag så mycket" och kall betong och någons kroppsvärme och vi andas så tungt att det känns som att hyperventilera och rummet snurrar och Laurie tittar bara ner på mig oss varför fan inte kan behöva ska tungt

[Tona till svart]